.
"jag vaknar mitt i natten känner känslan som igår som fick mej falla ner på knä och be en bön att mina sår, ska läkas med åren att det finns något mer. jag vill tro att det finns änglar, som ser och tittar net. hoppet håller mej vid liv men jag vet inte hur länge. men det känns som livet går ifrån det sämre till bättre. så jobbigt att beskriva glad men deppig ändå, jag ser ljus på min framtid vi får se hur det går. men hur ska jag klara av ett liv som jag tvekar på? svaret finns där framme men vet inte om jag vågar så jag tar ett steg åt sidan. låter vägen gå utan mej. kanske fortsätter nångång men jag vill inte gå det själv. har blivit sårad gång på gång men rest mej upp igen. men denna gången går det inte ge mej din hjälp. jag kryper långsamt framåt vad är det som faller ner, är det änglarna som kommer ska dom göra mej hel? det går inte att förklara känslor sitter så djupt. såklart att livet går vidare, frågan är hur ? jag har klättrat ifrån botten men det känns som jag är kvar på samma plats som förut allt är precis som det var. jag vill inte inse sanningen, ljuger för mitt inre. nu när ångesten förvandlats till mitt sjätte sinne. det finns inget slut, hjärtat slutar snart att blöda, varje gång jag ser i spegeln ser jag ögon som är röda. fyllda utav tårar, sår på mina kinder. jag vill ha en rak väg, jag klarar inte flera hinder. dom säger allt ordnar sej vi tror på dej. men saken är den, man måste tro på sej själv. jag vill aldrig mera leva, jag vill somna in föralltid. och när jag har nått himlen vill jag inte ha ett nytt liv. det är svårt att hitta tankarna för allt går bara runt. känns som dagar går förbi medans jag väntar på mitt sagoslut"
diggar bara den texten hejdå.
diggar bara den texten hejdå.
Kommentarer
Trackback
